Produktionsfakta

Gustaphssons Glada Grisar är ett registrerat varumärke som erbjuder konsumenter kött av lite högre kvalitet än det som normalt finns att tillgå ute i butik. Att köttet håller en högre kvalitet vittnar alla nöjda kunder om som säger sig vägra att köpa någonting annat. Tack vare att grisarna vistas utomhus i friska luften med stor rörelsefrihet och möjlighet till ett naturligt beteende så blir också slutprodukten av en högre kvalitet.

Produktionen är småskalig vilket gör att alla grisar behandlas som enskilda individer istället som för i den storskaliga driften som produktionsenheter. De grisar som slaktas är, bortsett från avelsdjuren, alla födda här på gården. På så vis får de unga grisarna lära sig allt de behöver direkt av sina mammor. Antalet grisar har varierat mellan 25 och 150 slaktgrisar om året till dagens ca 60 slaktgrisar. Gustaphssons Glada Grisar har bedrivits i den här produktionsformen i mer än 20 år och har genom åren fått många trogna kunder.

De suggor som används för avel är en korsning av Svensk lantras och Yorkshire vilka i sin tur betäcks eller semineras med en galt av endera rasen Duroc eller Hampshire. Resultatet blir då en treraskorsning som ibland kallas för Piggham.

Suggorna får vanligtvis sina första smågrisar då de är ett år gamla och de är dräktiga i ca 114 dygn, eller som man lite lättare kan komma ihåg 3 månader, 3 veckor och 3 dagar. Avvikelser med mer än +/- 2 dagar är ovanligt.

Grisar är flockdjur som gillar närkontakt och de ligger gärna tätt ihop för att utnyttja varandras kroppsvärme. Någon dag innan det är dags för en sugga att grisa (föda) söker hon upp en egen hydda där hon mycket omsorgsfullt samlar ihop material och ordnar ett rede för den nya familjen.

Storleken på smågriskullarna kan variera mycket på grund av olika faktorer som suggans ålder och utfodring i samband med betäckning men 8 – 14 är vanligast. Kullar med upp till 20 och till och med ännu fler smågrisar blir tyvärr allt vanligare. Eftersom en sugga sällan har fler än 16 spenar så är 12-15 kultingar maximalt vad som är önskvärt för att alla ska ha en rimlig chans att överleva. Att en och annan kulting dör av olika anledning är dock mer en regel än ett undantag. Vanligtvis beror det på att suggan med sina 300 kg lätt kan kväva en liten kulting på ca 1 kg om hon råkar lägga sig på den.

Grisarna trivs i isolerade hyddor

Varmt och skönt hos mamma

Inne i hyddorna som har 5 cm isolering i väggar och tak, håller suggan det varmt och skönt med hjälp av sin egen kroppsvärme även på vintern då det kan vara många minusgrader ute. I samband med grisningen minskas mängden ströhalm något för att de nyfödda kultingarna inte ska hindras i sin väg mot den eftertraktade spenen. Efter ett par dagar är de dock så pass starka att ytterligare strö kan tillföras.

Smågrisarna föds fullt utvecklade med ca 15 minuters intervall. Under förlossningen dirigerar suggan genom små grymtningar, de nyfödda kultingarna så att de hittar rätt väg till en ledig spene. När de når sitt mål börjar de genast att dia och får då i sig av råmjölken som innehåller en mängd livsviktiga antikroppar vilka är helt nödvändiga för kultingarnas överlevnad.

Under de två första veckorna försvarar kultingarna sin egen spene från sina syskon. Det kan därför uppstå problem när antalet smågrisar är fler än antalet spenar. Två grisar tvingas då dela på en spene och får därför bara hälften så mycket mjölk som sina övriga syskon.

Efter någon vecka, ibland två, brukar nyfikenheten ta överhanden och smågrisarna söker sig utanför hyddan för att utforska världen. Där upptäcker de snart att det finns fler smågrisar från andra kullar vilka de snabbt blir kompisar med.

Alla smågrisar av hankön (galtar) kastreras då de är 3 – 5 dagar gamla för att inget kött med galtlukt ska nå ut i konsumentledet.

Smågrisarna växer snabbt av den proteinrika och feta mjölken. Till skillnad från komjölk som i genomsnitt innehåller 3,7 % fett så innehåller grismjölken hela 8,3 % vilket är i nivå med fårmjölk. Som jämförelse kan nämnas att mjölken hos hästar endast innehåller 1,6 % fett medan hundens mjölk är fetare med sina 9,6 %.

Smågrisar

Gott med mat

Suggans mjölk täcker trots sin höga näringshalt, endast de snabbt växande kultingarnas behov de tre första veckorna. Smågrisarna måste därför i ett tidigt skede av livet börja äta av annat foder. Det är dock inget problem eftersom smågrisarna av naturen är mycket nyfikna av sig och gärna tar efter suggans beteende. De äter successivt mer och mer av suggans foder och klarar sig redan vid fem veckors ålder helt och hållet utan hennes mjölk. De diar dock ändå en del så länge som de har möjlighet och om suggan så medger.

Alla grisar på gården utfodras med krossad spannmål av korn samt ev. en liten del havre. Innan utfodring kompletteras detta med ca 15 % av ett koncentrat som i huvudsak utgörs av ärtor och soja. Koncentratet tillförs för att öka innehållet av protein och vitaminer till en nivå som tillgodoser grisarnas behov. Utöver denna foderblandning så har grisarna hela tiden fri tillgång på det gräs som växer i hagarna såväl ovan som under markytan. Det är dock först då grisarna vid ca 4 månaders ålder och då de väger ca 50 – 70 kg som de fullt ut kan tillgodogöra sig näringen i gräset. Vintertid äter grisarna gärna av hö eller ensilage.

Precis som vi människor så räknas även grisarna som allätare vilket innebär att de äter såväl vegetabiliska som animaliska fodermedel. En stor skalbagge eller en fet daggmask ligger därför risigt till om en gris hittar den.

Allätare

Här är det nog något

Grisarna har under hela sin uppväxt fram till ca 4 månaders ålder fri tillgång på foder och äter då i genomsnitt nästan 3 kg spannmål var om dagen.

Merparten av grisarna är slaktfärdiga i november och december då de vid 6 – 7 månaders ålder i snitt väger 130 kg (variationer mellan 90 – 150 kg). Viss slakt sker även andra tider på året. Grisarna transporteras genom egen försorg till närmast belägna slakteri. På Turbogrisens gårdsslakteri i Strömsund tas grisarna emot på ett mycket bra vis i en lugn och stressfri miljö. Detta egentligen så självklara bemötande är endast möjligt vid småskaliga slakterier och också helt avgörande för köttets höga kvalitet. Allt kött som säljs är givetvis besiktigat.